Så påverkar lagen om tillgänglighet dig som arbetar med digitala tjänster

Sedan 1 januari 2019 är det lag på att alla digitala tjänster, webbplatser och publika appar inom offentlig verksamhet ska vara tillgängliga. Men vad betyder det egentligen?

EU har arbetat i många år med att etablera en miniminivå på digital service inom offentlig sektor för att säkerställa att så många som möjligt kan ta del av och nyttja den digitala servicen. 2016 fastställdes ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer” som nu har trätt i kraft.

Vem omfattas av lagen?

  • Myndigheter
  • Landsting
  • Kommuner
  • Skolor, även privata
  • Vård och omsorg, även privata
  • Övriga aktörer som klassas som offentligrättsliga organ dvs. aktörer som anses vara en upphandlande myndighet och även vissa privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering.

Undantagen är:

  • Public service
  • NGO (icke-statliga organisationer)
  • Skolarbeten och liknande från skolor och förskolor.

Vad innebär den nya lagen i praktiken?

Lagen innefattar alla digitala tjänster, webbplatser, intranät, extranät, publika appar och pdf:er. I praktiken innebär det följande:

1.Tillgänglig kod

Tillgänglig kod innebär att koden behöver validera enligt WCAG 2.1 AA. Det innebär att koden måste följa de standarder som WCAG 2.1 AA kräver. Här behöver en webbutvecklare hjälpa till och kontrollera att koden följer lagen. WCAG 2.1 AAA är ytterligare en nivå bättre men ses som rekommendationer och är inte lag.

Idag finns det många verktyg för att validera kod, men det många verktyg inte klarar av är att se vad som är bra och mindre bra validering. Till exempel kan ett valideringsverktyg påpeka att det saknas alt-texter (beskrivning av bilder) men de kan inte läsa av om beskrivningen är bra eller dålig. Här behöver en redaktör se över innehållet.

2. Tillgängligt innehåll

Tillgängligt innehåll är de mjukare bitarna på webbtjänsten. Ett tips är att följa Checklistan för att se vilka krav som ställs på er. Några exempel som Checklistan tar upp är; beskriv med text allt innehåll som inte är text, erbjuda alternativ om en inspelning endast består av ljud eller video och texta inspelad rörlig media.

I grunden handlar det om att göra allting tydligt. En stor del är redaktionellt material som behöver ses över men även här kan det vara bra att ta hjälp av någon expert för att till exempel se till att ni har rätt kontrast mellan förgrundsfärg och bakgrundsfärg.

3. Tillgänglighetsredogörelse

Tjänsten behöver publicera en tillgänglighetsredogörelse där det finns beskrivet hur ni uppfyller direktivet, vilka undantag ni har gjort och varför. Det ska även finnas en möjlighet för användare att kunna påtala brister och inom en månad ska ni ha återkopplat och påbörjat åtgärd. Om åtgärd inte utförs ska användaren få en motivering till varför ni inte behöver följa lagen i just detta fall.

Från och med när gäller lagen?

Lagen började gälla den 23 september 2019 men beroende på när webbtjänsten lanserades så finns det olika tidpunkter att hålla reda på. De viktigaste datumen är följande:

  • För en webbplats som lanserats efter den 23 september 2018 så ska bestämmelserna tillämpas från och med den 23 september 2019.
  • För en webbplats som lanserats före den 23 september 2018 så ska bestämmelserna tillämpas från och med den 23 september 2020.
  • För publika appar gäller bestämmelserna från och med den 23 juni 2021
  • För PDF-filer gäller bestämmelserna för de som skapades efter den 23 september 2018.

Lagen är viktig för allas rätt till digital offentlig service men också för digitaliseringen av offentlig förvaltning. Vi vill även uppmana alla som inte omfattas av lagen, att se över sina webbtjänster för att inte utesluta någon i användandet av tjänsten. Ingen ska hindras från att få tillgång till digital service.

Clara Högström

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa er med ert arbete kring tillgänglighet?

Relaterade academyinlägg

Därför valde Konsumentverket Contentful Många är nyfikna på Contentful, ett av marknadens mest populära headless CMS-verktyg. Vi frågade Henrik Hallenius som är webbsamordnare på Konsumentverket varför de valde Contentful, när de nu bygger om hallakonsument.se.